Välmående muskler

 

För att en muskel ska må bra behöver den:

 

Stärkas - genom träning

Mjukas upp - genom massage

Töjas - genom stretchning

 

Nästan halva vår kroppsvikt består av våra ca 600 skelettmuskler. De står för alla rörelser i kroppen, och deras uppgift är att dra ihop sig med hjälp av nervimpulser. Muskelspänningen kan variera hos olika människor. Kvarstående spänningar i våra muskler leder till en stor belastning för både kropp och psyke.

 

En muskel utför aldrig sitt jobb ensam, utan alltid i samarbete med andra muskler. Man eftersträvar en muskulärt balanserad kropp, d v s lika utvecklade muskler för att röra en led åt båda hållen, som t ex biceps och triceps. Musklerna är en motvikt till varandra och de skapar en välbalanserad rörelse. Det är vanligt att känna smärta i musklerna som sitter mellan skulderbladen. Detta kan bero på att bröstmusklerna är för korta, spända eller överutvecklade, vilket leder till att axlarna åker framåt, och musklerna mellan skulderbladen får jobba extra hårt för att dra tillbaka axlarna, vilket leder till att de blir spända och trötta och kan utveckla triggerpunkter.

 

Styrka

 

När en muskel tränas så ökar styrkan i den och det sker en tillväxt av muskeln. Hållbarheten i ledbrosk, ledkapslar, ligament, skelett och senor ökar. Det sker även en ökad kapillärtäthet och ämnesomsättningen i cellerna blir större. Muskler som aldrig får arbeta och stärkas blir inte starkare av sin vila - de blir istället stela, förkortade och oelastiska, vilket kan leda till smärta. När man sedan väl verkligen behöver använda musklerna så blir de lätt överansträngda, eftersom de inte är vana vid att arbeta, och resultatet kan bli ett ryggskott. 

 

stretchning/töjning

 

Att stretcha eller töja musklerna ökar rörligheten och bör liksom motion och bra mat tillhöra vårt dagliga underhåll av kropp och själ. När muskeln och dess omgivande bindväv får ökad töjbarhet kan mer rörelse tas ut i lederna. Strama muskler och orörliga leder kan medföra att andra leder överbelastas. Exempelvis så kan en stram höftböjarmuskel ge en större svank i ländryggen, vilket gör att ryggen hamnar i en onaturlig position och snedbelastas. Du får ont i ryggen. God rörlighet kan också öka prestationsförmågan.

 

En god hållning skonar kroppens muskler och leder, genom att belastningen ligger så nära kroppens mitt som möjligt. Rätt hållning förhindrar också att musklerna arbetar statiskt i onödan. Statiskt arbete innebär att man gör av med mer energi och ökar mjölksyrenivån, vilket gör dig trött och mindre uthållig.

 

Rökfritt. Rökning skadar inte bara inre organ, utan dess skadliga ämnen minskar blodflödet och därmed syre- och näringstillförseln till musklerna och skelettet. Benvävnaden blir skörare och risken för skador ökar. Risken för t ex ryggont och problem med diskarna i ryggen ökar p g a cirkulationsminskningen i kroppens små kärl. Lederna får då inte den näring de behöver och man kan få kroniskt ryggont.